Små dagar med Tiddelipom

Vissa dagar kan kännas ganska små

 och då gäller det att inte trilla ner i klagogropen.

Tiddelipom-onsdagen började så bra med ivrig förväntan 

att snön skulle komma och det gjorde den ju.

Sedan övergick den i ett virkrus. 

Fyra timmar senare inser jag att garnet inte kommer räcka. 

Och så undrar familjen varför jag är sur. Istället för att ha hamnat i klagogropen har jag alltså gått in i det surträsket. 

Skönt att ha någon som påpekar detta. 

Bara att ta Mollsan och dra ut i snöslasket för att hitta tillbaka till Tiddelipom-känslan alltså. 

Så enkelt och så lätt det var för när jag kommer hem igen sitter dottern och spelar och sjunger Die Mauer. 

Hoppar in och avslutar sången tillsammans med henne. 

Och så återfår man sin Tiddelipomkänsla.

Halt!
Här får ingen passera
Här kommer ingen förbi
Kommer aldrig över nå' mera
Så gå är du snäll om ditt liv är kärt

Över taggtråden såg jag min livskamrat
Susanne stod och gestikulera'
Jag har gått här i 20 år snart
Men med en k-pist är det svårt o diskutera

Jag gick långsamt hemåt
Hemåt den kvällen
Skulle jag få se henne igen?
Hjärnan värkte, hjärtat värkte
Skulle jag bli hel igen?
En dag så stod, stod den bara där
En mur mellan mig och den jag hade kär
Vi bor två kvarter ifrån varann
Men en grå prick är det enda jag ser av Susanne

Vi skulle få leva här x 4

Alla vackra rosor är våta
Av blodet från ert Heliga korståg
Och jag ska aldrig förlåta
Det som hände vid muren
Jag har tänkt jävligt mycket
Mycket på att fly
Jag vill se hennes kropp
Jag vill smeka hennes hy
Höra hennes stämma
Jag ska viska i hennes öra:

Vi skulle få leva här x 4

Ja jag, jag vet, jag vet precis hur
Jag flyger över eran mur!
Åhh, jag vet, Åhh jag vet
Jag vet precis hur
I'll be the acid spy
Jag gör vad jag vill
Jag vet precis hur
Jag vet precis hur, åhh-åhh

Vi skulle få leva här x 4
Källa: Hot Lyrics