Vad är det med band och deras tystnad mellan spelningar?
I bästa fall skriver de när de ska spela kvällen innan och var. Kom sen inte och gnäll över att det bara är kompisar och sambos som dyker upp.
Om jag går in och gillar en bandsida så vill jag få besked(eller allra helst inbjudan) när de spelar nästa gång och om ditt och datt. Tacka vet jag Svensk Punk som då och då skriver att de ska repa stenhårt. Eller Nautic som meddelar att nu ska vi repa in xx-låten. Ännu hellre Lars Winnerbäcks pr för kommande skivan Hosianna. Små youtubeklipp från inspelningen av skivan.
Nu har jag gnällt av mig och fortsätter med att lyssna på den senaste upptäckten:
Nä, jag är så himlans trött på Spotify. Nä, jag väljer att göra en egen youtube-lista med min favoritmusik istället. Gratis, nytt material dyker upp snabbt och multi media.
Näe, att säga Break A Leg* till någon är en lyckönskning för en vidskeplig. Eller var det förr i alla fall.
Så det var av ren vänlighet som jag önskade Dan Hylander - Break A Leg ( och alla andra jag sagt det till).
Det var så kallt att till och med skorna knarrade när jag gick ner till Puben men värmen i Grottan tinade upp tempraturen när jag knallade hem straxt innan 12-slaget. Värmen inombords efter ett antal karaokeframföranden. Både duett och soloframföranden.
"Break a leg" is a well-known idiom in theatre which means "good luck." It is typically said to actors and musicians before they go on stage to perform. The origin of the phrase is obscure.[1] The expression reflects a theatrical superstition in which wishing a person "good luck" is considered bad luck.[2][3][4]
The expression is sometimes used outside the theatre as superstitions
and customs travel through other professions and then into common use.
Among professional dancers, the traditional saying is not "break a leg", but "merde".[5]
Jag laddar ner årets första låt - One more Minute med Hardcore Superstar. Singel från deras kommande album(mars 2013). Tungt och skränigt men med melodiösa partier, nice!
Efter det något riktigt popigt och italiensk. Tiziano Ferra, La Diferencia entre tú e yo. Säkerligen inte speciellt känd i Sverige men jösses vilken röst.
Slutligen en cover med Metallica Turn the Page(Bob Seger). Inte bara rockstjärnor kan relatera till texten...
och då gäller det att inte trilla ner i klagogropen.
Tiddelipom-onsdagen började så bra med ivrig förväntan
att snön skulle komma och det gjorde den ju.
Sedan övergick den i ett virkrus.
Fyra timmar senare inser jag att garnet inte kommer räcka.
Och så undrar familjen varför jag är sur. Istället för att ha hamnat i klagogropen har jag alltså gått in i det surträsket.
Skönt att ha någon som påpekar detta.
Bara att ta Mollsan och dra ut i snöslasket för att hitta tillbaka till Tiddelipom-känslan alltså.
Så enkelt och så lätt det var för när jag kommer hem igen sitter dottern och spelar och sjunger Die Mauer.
Hoppar in och avslutar sången tillsammans med henne.
Och så återfår man sin Tiddelipomkänsla.
Halt!
Här får ingen passera
Här kommer ingen förbi
Kommer aldrig över nå' mera
Så gå är du snäll om ditt liv är kärt
Över taggtråden såg jag min livskamrat
Susanne stod och gestikulera'
Jag har gått här i 20 år snart
Men med en k-pist är det svårt o diskutera
Jag gick långsamt hemåt
Hemåt den kvällen
Skulle jag få se henne igen?
Hjärnan värkte, hjärtat värkte
Skulle jag bli hel igen?
En dag så stod, stod den bara där
En mur mellan mig och den jag hade kär
Vi bor två kvarter ifrån varann
Men en grå prick är det enda jag ser av Susanne
Vi skulle få leva här x 4
Alla vackra rosor är våta
Av blodet från ert Heliga korståg
Och jag ska aldrig förlåta
Det som hände vid muren
Jag har tänkt jävligt mycket
Mycket på att fly
Jag vill se hennes kropp
Jag vill smeka hennes hy
Höra hennes stämma
Jag ska viska i hennes öra:
Vi skulle få leva här x 4
Ja jag, jag vet, jag vet precis hur
Jag flyger över eran mur!
Åhh, jag vet, Åhh jag vet
Jag vet precis hur
I'll be the acid spy
Jag gör vad jag vill
Jag vet precis hur
Jag vet precis hur, åhh-åhh
Mellan arbetspassen och husfix hinner jag allt med lite musik. Idag tänkte jag lägga ut mina favvisar just nu. So here we go :
HÄGERÄGERS TOP
DEAD SARA, BABY ROCK
Ett relativt nytt band från LA som hittills släppt en 3 skivor(varav 1 EP o 1 Singel). Den ligger högst i topp hos mig för, ärligt talat hur ofta hör man tjejer som kan sjunga skränigt och fortfarande bra? Tyvärr gör de inget Sverigeframträdande i år men hoppas kan man ju alltid.
På den tiden vi endast hade svartvit TV producerades mycket bra komik. För den yngre publiken som inte vet sambandet mellan en blyertspenna och ett kassettband, uppmanar jag er att se detta klipp:
